Idas dagbok

 

Små händelser och vad vi tränar på  - januari 2011

 

   
31/1

Ja, inte vet jag om det här nya livet blev som jag tänkt mig precis..... Matte sitter ju fjättrad vid datorn - hon har knappt tid att gå till skogen med oss, så vi fortsätter med soffläget!! Nu kan vi då inte skylla på kyla i alla fall - för nu är det riktigt skönt ute. Det lönar sig att gnälla, verkar det som.

Idag hände nåt sensationellt här..... Efter 1,5 år lämnade Syrra av dummies till matte.... TjoHooo!!! Jag trodde att hon skulle svimma - matte, alltså. Det har ju hänt någon enstaka gång förut, men nu hoppas vi att det sitter..... Ja, annars vet jag inte vad matte tar sig till - går o dränker sig kanske? Nåt åt det hållet tror jag ligger nära till hands. Själv fick jag minsann ingen övning - jag fick sitta på första parkett o kolla läget...
I morrn är det RallyLydnad igen, så på kvällarna görs det läxa här..... Den får jag i alla fall vara med på - alltid nåt! Löjliga övningar, om nån frågar mig!!

   
26/1

Snacka om perma-frost!! Nu e vi less på det här kalla vädret. De e visserligen väldigt tjusigt ute med all snö, både i träd och på marken, och den klarblå himlen med härlig sol..... Men, vad hjälper det, när man ändå inte kan vara ute lika mycke som man vill. Nu blir det bara de regelrätta promenaderna - sen blir det soffan! Slöööööö blir man!
Men igår kväll var jag inte slö, då var jag riktigt på hugget - husse hade nog helst velat slippa mig då! Syrra o matte var nämligen på RallyLydnad och jag fick va hemma. Alltså - jag blir tokig när dom åker iväg och lämnar mig hemma! Det gick väl an så länge vi var ute på prommis, men sen letade jag precis överallt. Trodde ju att dom kommit hem, när jag var ute. Men inte det, inte!! Det slutade med att jag formligen höll på att frysa av mig fötterna, för jag var ju tvungen stå ute och vänta på dem. Så himla skönt när dom äntligen dök upp - då kunde jag visserligen inte använda alla 4 benen, men ändå...... Sen kunde jag slappna av. Gillar inte att vara utan Syrra - nu har jag ju vant mig vid den lilla huliganen, som titt som tätt hänger i halsen eller i bakbenen. Men då vet man ju att man lever i alla fall.
Vad anbelangar Syrras kursande, så var det ungefär som vanligt - hon är inte speciellt förtjust i arbete. Men igår var hon med på noterna lite längre än sist i alla fall...

   
 
   
 
   
 
   
 
   
22/1 Va, de e vackert ute nu.......
 
   
 

Här har vi nu börjat ett nytt liv igen.... Man skulle kunna tro att vi är katter med nio lev, men så är det inte. Fr o m nu kommer i alla fall matte att vara hemma hos oss på dagarna och det tackar vi inte nej till..... Hon ska visserligen pyssla med andra saker än oss, men vi kommer i alla fall att ha sällskap här hemma..... bara det, är ju värt lite. Tänk va skönt att slippa ligga i husses bil på eftermiddagarna framöver. Och när våren nu kommer så småningom, så kan vi ju faktiskt vara ute så mycke vi vill...

I tisdags började Syrra på RallyLydnad...... men det verkar inte som om hon har bestämt sig än - om hon ska tycka det är kul eller inte!!! Första halvtimmen på kursen hade visst varit kul, men sen ledsnade hon ur (har matte skvallrat) Tänk om det varit jag i stället - jag skulle aldrig ledsnat..... Men jag får minsann inte träna nästan nåt - jo, något enstaka linjetag ibland, men det kallar jag inte träning.

   
18/1

Vi hade ju trott att den här helgen + måndag skulle bli de tråkigaste dagarna i våra liv, men allt ordnar sig, verkar det som.
I lördags bjöd Doriz hem oss  - henne kan man nog kalla Världens bästa kompis!!! Tack snälla! Vi fick vara på kollo hos henne nästan hela dan och det var förstås jättemysigt, fastän dagen slutade med -34°. Syrra var totalt slut på kvällen - hon ramlade ihop i soffan och där blev hon liggande till på söndag!! Otränad??
Sen slumpade det sig så att vi träffade Max både på söndags- och måndagsprommisen, så dom dagarna blev också relativt hyfsade. Det är annars ytterst sällsynt att vi träffar honom nuförtiden.
Men bortsett från de små lyckorusen har vi mest tillbringat tiden hemma för oss själva eller i bilen - liiiiiiite synd om oss har det allt varit. Vi har faktiskt krävt bättring, får se hur det går med det. Vissa dagar har tydligen såna där tvåbentingar annat för sig än just omvårdnad av sina älsklingar. Turligt nog händer det inte så ofta.....

   
9/1 Nu har vi också gjort en årsresumé.....
  Jaktprov Ida: 1:a ÖKL
  Utställning Syrra: CK junkl
 
  Ja, de´ va´ de´...... fort var det gjort!!
   
2/1

Nytt år - nya möjligheter!

Eftersom vi inte har nån talan över huvud taget i det här huset så har vi inte gett några nyårslöften heller.... Men matte har satt upp ett mål i alla fall - ett (1) enda! Och det är att Syrra ska lära sig apportera..... För mig har hon inte satt upp nåt mål alls.... Hon e ju för trög, alltstå! Förmodligen är väl tanken att "det blir som det blir"! Trist inställning, tycker jag. Tvivlar i alla fall på att det blir nåt mer jaktprov, men jag hoppas innerligt att jag får jaktträna i alla fall....

Vi har i alla fall haft jättesköna helger, förutom kanske själva 12-slaget, för då utbröt det "krig" i grannskapet. Men det gick ganska bra i alla fall, eftersom det inte höll på hela kvällen. Min vana trogen flyttade jag ner i källaren och var där halva natten, men det spelar ju egentligen ingen roll var man sover!! Lillan brydde sig inte i alla fall.
Men för övrigt så är vi nöjda och belåtna. Nu ska matte jobba 1,5 dag, sen får vi sällskap här hemma några dagar igen...de blir bra!

   
  Det är jättevackert ute, allt är bara vitt... men lite svårt att visa på kort..
 
   
 
   

Tillbaka