Idas dagbok
 

Små händelser och vad vi tränar på  - januari 2012

 

   
26/1

Igår var Syrra på socialisering igen.... jag kallar det inte träning längre, för jag får aldrig se några framsteg.... Men hon är ju lyckligt lottad i alla fall som får komma ut o träffa andra. Jag får minsann aldrig följa med..... Jo, till skogen förstås, men där träffar man ingen - varken människa eller hund. Möjligen kan man få snusa i spår efter hare, älg o räv.... men det gör ju ingen jakthund glad. Vore kul om man åtminstone kunde få se själva djuren nån gång och inte bara spåren efter dem!

  Ungefär så här trist är det.......
 
   
20/1

Länge sen jag skrev nu - men det händer inget speciellt, bara det gamla vanliga, så jag kan inte komma på nåt att skriva om....
Men Syrra har ju förstås varit på träning i veckan - nåt som jag tycker är synnerligen ointressant! Hon var lite besviken när hon kom hem, för varken Doriz eller Lystra var där. Men det var visst ett oherrans liv - det var jättemånga vovvar där och några som skällde oupphörligt. Och Syrra gillar inte oväsen, så hon var ganska nöjd när hon fick komma hem till soffan och mig igen.... Själv tog jag med mig husse på en skotertur - jag har gått över från att träna jakt till att träna kondition...... hur kul är det på en skala?????

   
14/1

Idag blev det latmansmotion - husfolket skottade tak hela förmiddan, så dom orkade inte promma med oss - åldern tar ut sin rätt!!!!
Nåväl - vi sprang så snön yrde!

   
 
   
12/1

Igår kväll låg jag hemma i soffan o höll husse sällskap när Syrra var på "träning". De hade glömt apportbocken hemma så det blev ingen apportering, utan bara det gamla vanliga..... fotgående bl a. Jag låg faktiskt här hemma o undrade om hon nån gång kommer att förstå vad dom tränar på ;-) Går väldigt trögt, om man säger så. Hon gillar ju inte att konfrontera sig med andra vovvar, då har hon så himla svårt att koncentrera sig och igår var det många vovvar där - men matte säger i alla fall att det går sakta, sakta framåt. JaJa, Lystra var där i alla fall och henne kunde hon ju pussa lite på....

   
  Snömonstret i egen hög person... Syrra, alltså!
 
   
 
   
 
   
9/1

Första, riktiga vinterdagen.... -25° och jag fryser!! Och det gör Zilke också. Det är så här med gamla tanter - vi blir lite känsliga med åren. Så för vår del blev det bara en kort prommis på sjön. Syrra, som är ung o vital, fick gå upp i skogen sen, men hon tyckte visst också att det blev lite kyligt om tassarna i slutet. Så nu stannar vi inne i stugvärmen resten av dan.
Men det var i alla fall jättevackert ute med sol och rimfrost i träden.

   
 
   
  Ja, se ungdomen..... dom roar sig i alla lägen!
 
   
  Själv sitter jag o väntar på bättre tider...
 
   
7/1

Insnöad..... är bara förnamnet! Det snöar oupphörligt hela tiden, så vi skottar o skottar o skottar. Sen kör husse upp nya skoterspår i skogen varje dag, för dom gamla försvinner så fort vi använt dem....... Matte pulsar o vi pulsar o husse åker skoter - så ser arbtsfördelningen ut just nu. Men matte fuskar emellanåt och åker på bönpallen - då är det bara vi som får pulsa - å de e tungt!!! Det kan hända att konditionen förbättras en aning - men det gör ju inget.
Inte nog med att jag får pulsa för glatta livet - jag löper också. De e inge kul, tycker jag. Hade säkert haft en annan uppfattning om jag åtminstone fått träffa nån kille, men det får jag ju förstås inte... Nä, nu är man påpassad - får inte ens gå ut o pinka på tomten utan att vara övervakad. Om inte matte följer med ut, ser man hennes nylle i fönstren hela tiden... Jag har ju nämligen två friare, som dyker upp då och då. En helsvart och en helvit - undrar vem som skulle passa bäst....???

Syrra mår bra - vi väntar att hon också ska hänga på löpet, men det verkar inte så. Men hon älskar den här fluffiga nysnön. Matte kör närsök med henne lite nu o då - hon stoppar ner tennisbollar djupt i snöhögarna. Sen är det bara för lillskiten att söka o söka o söka..... det tycker hon också är jättekul och hon börjar förstå att hon ska hålla sig kvar i området nu om hon överhuvud taget skall hitta nåt...

   
1/1 2012 är här.....
  ......och vi firade in det nya året med ljudlösa lyktor!
 
 

Det gick faktiskt riktigt bra för mig igår kväll. Jag uppsökte inte skyddsrummet förrän vid 12-slaget. Då bröt eländet ut - det sköts faktiskt mer än vanligt i år och dessutom riktigt nära. Men...... jag överlevde och nu är det bara att blicka framåt - våren är i antågande, visst då?
Syrra hon är cool - i alla fall när det gäller bomber o granater. Hon brydde sig inte ett dugg.
Nåväl jag var ju med o hade mysigt ända till kl 00.00, så jag ska inte klaga! Men idag blir det nog en återhämtningsdag i soffan för oss alla ;-)

Tillbaka