Små händelser och vad vi tränar på....      november 2009 

 

Det är jag - Ida - som skriver här. Syrra har inte lärt sig än....

   
27/11

Oj, va veckorna går fort.... men, det är väl så när man har kul mest hela tiden.
Matte är bara ledig en vecka till nu och hon har redan fått ångest. Hon tycker faktiskt det är mycke trevligare att vara hemma med oss, än att jobba - konstig prick!!
Vad vi gjort? Ja, egentligen inge speciellt! Vi har umgåtts, myst, drillat Syrra lite och varit ut på miljoner pink-rundor!! Jo, vi har väl varit till skogen också - men det är så otrooooligt trist väder, så det har inte blivit så mycket. Syrra kan ju bli blöt om stjärten....haha! HerreGud vad det daltas med lill-skruttan!
Det har faktiskt varit dimma o regn - regn o dimma hela veckan. Allt är bara mörkt, disigt o blött.... Undrar just när vi får nån snö, så man kan börja springa lite skoter? Skoterpulkan, som vi redan invigt, skulle nog passa bättre som båt nu....
Jag skulle verkligen behöva konditionsträna lite. Som det är nu så får jag ju varken träna jakt eller kondition - det är bara bus och valpfostran som gäller - men det tar på krafterna det också.

 

Nu ska vi adventspynta lite och önskar alla en myyysig 1:a advent

   
 

   
 

   
 

   
 

   
22/11 I helgen har vi varit på skogsutflykter både lördag och söndag. Måste ju lära Syrra att skogen är toppen! Det är ju där hon ska jobba när hon blir stor, men det har hon nog inte fattat än. Jag visade i alla fall hur det går till att ta in ett fält - så nu vet hon det. Men hon gnällde när jag var ute på söket och det  bådar verkligen inte gott - aj, aj!!

Hon är i alla fall barnsligt förtjust i att ta sig upp på stenar och stubbar - verkar som hon vill blir lite högre - komma upp i min nivå, liksom.....

Sen har hon fått vara ut på lite egna utflykter också - hon har hälsat på både Nadja och Zilke utan att jag fick följa. Tycker dom jag bor hos börjar vara lite taskiga, faktiskt. Så fort det är nåt kul på gång, då får jag minsann hålla mig i bakgrunden.
Sen har Maya också hälsat på - så nu har hon snart träffat alla mina kompisar. Ingenting får man ha för sig själv längre....
   
 

 

Kolla va stor jag är!!!

 

 

Vad är det där, som är så varmt????

 

 

Gemensamt fynd..... finns mycke spännande i skogen!

 

 

Lunch i det fria

 

   
21/11 Syrra har ju hur många ansiktsuttryck som helst...... Ena dan är ögonen blå - den andra vita.... Månntro vad hon har i kikaren?
   
 

   
19/11 Idag har vi 3-månaders-kalas!!! Nu har Syrra bott här nästan en månad - det går undan i svängarna, vill jag lova.
Apropå gå undan i svängarna, så är hon snabb den lilla - och inte är hon dum heller.....
Vi har en del grejer på tomten som hon kan gömma sig under och det har hon naturligtvis kommit på! Så på rent jäkelskap anfaller hon mig - tjong, rakt på bara..... sen sticker hon som skjuten ur en kanon och gömmer sig och jag står där som ett fån och kan inte göra ett dugg. En riktig retsticka är hon.... och fort går det! Men snart är väl hon också för stor för att komma under saker o ting - då får jag min chans ;-)
   
 

Man kan ju undra vem som bestämmer i den här familjen! Det är inte alltid hon är så himla söt!

 

   
16/11 Så här mycke snö hade vi före helgen - nu är den BORTA!!! Usch, va de e trist ute - bara dis o regn - mörkt hela dagarna! Vi har ingen lust att vara ute överhuvudtaget!!
Men vi har det ganska trevligt inne - eller trevligt o trevligt, förresten?? Dom andra kanske har det, men själv har jag sårskorpor över hela kroppen, framför allt runt halsen och benen, efter den lilla pirayan!! Så egentligen är det liiiiite synd om mej.... bara så att ni vet!! Men jag kan ju inte läxa upp henne hela tiden, då skulle jag inte få göra annat. Får väl försöka stå ut.... Hon är väldigt mysig när hon är trött i alla fall - då blir det mest pussar och såna gillar jag!!

Till råga på allt elände har jag fått börja som "barnvakt" nu också. Det är tydligen inte nog med att man är lektant hela tiden. Idag fick jag sköta Syrra alldeles ensam en längre stund..... men det gick över förväntan! Hon försökte aldrig att gå lös på inredningen, så jag behövde inte ingripa - men jag var beredd hela tiden. Man vet aldrig vad såna där får för sig!!
 

   
15/11 Igår var det "prova-på-dag" för Syrra. Det är det väl i och för sig varje dag, men lite speciella grejer blev det.
Jag fick t ex visa henne hur man åker skoterpulka. Men det hade jag inte behövt, för hon tyckte det var den naturligaste sak i världen. Märkligt!
Sen testade vi fönen - för hon ska väl antagligen på utställning nån gång - och den gillade hon också.
När vi så tog in Agility-tunneln visade det sig att hon redan är mycket modigare än mej. Hon är ju uppfödd med den och hade absolut ingen respekt - men det är väl oförståndet som visar sig förståss. Jag har aldrig gillat att krypa genom tunnlar. Men för skam skull var jag ju också tvungen att springa igenom den några gånger. Det här kanske slutar med att Syrra lär mig nya saker i stället för tvärtom...... Men så illa kan det väl ändå inte va??????

Idag fick hon träffa Zilke igen och då kände jag mig faktiskt tvungen bevaka lillan...... man vet ju aldrig vad som kan hända.... Undrar just om det är så man ska göra eller om hon helt sonika ska få sköta sig själv???
   
 

   
  Den här jäkla buren hamnar nog på tippen snart - Syrra har ju ingen lust att vara i den om inte jag också är där...... och, så var det väl inte tänkt....!!
 

   
14/11

Fredagsmys!

 

   
13/11

Syrra har bestämt sig..... den här anden ska inte flyga igen...

 

 

.... sådärja, .....nu kommer den ingenvart!!

 

   
12/11 Bara för att Syrra nu fyllt 12 veckor, så tror hon att hon kan springa ifatt mig och min handske....... Icke, sa Nicke!! Det lär förresten dröja, för jag är snabb som en vessla. Men kul har vi och ibland låter jag henne tro att hon skall få ta den......
   
 
   
 
   
 
  .......men det får hon ju förståss inte! Då blir hon så lessen såååå....
 
   
10/11 Aj, aj, aj...... vi har blivit vaccinerade idag, båda två!! Nä, inte mot svininfluensa utan mot det gamla vanliga. Näedå, det gjorde inge ont - det var riktigt kul, faktiskt. Jag har ju bara varit till djursjukhuset en enda gång förut - när jag röntgade mig. Snacka om kärnfrisk - pigg som en lärka!! Hoppas Syrra blir en lika pigg och frisk tjej!
Det var många olika typer där i alla fall - en del hade kläder också...... jag kunde knappt hålla mig för skratt - vände mig bort och fnissade lite....!! Han (hon?) hade fleece-overall med knälånga ben. Undrar om jag skulle klä i en sån?????

Men - den här Syrran jag har - börjar gå för långt nu. Idag skällde hon ut mig efter noter och vad jag vet hade jag inte gjort nåt fel.... Kanske dax att ta ner henne på jorden och lära henne lite vett i alla fall??? Jag försökte lite smått ikväll när jag hade märgbenet, men hon fattar ju NADA..... Får väl tänka ut nån ny strategi, så att hon förstår vem som bestämmer! För det borde väl vara jag, eller hur????
   
9/11 Det går bara bättre och bättre det här - kul med en lill-Syrra!! Vi kommer jättebra överens, men det är väl möjligt att jag blivit lite väl snäll..... hon får ju faktiskt riva och slita i mig nästan hur mycke som helst. Ibland gör det jäklikt ont, men det får man ta, man e ju vuxen vet ja!!

Även om jag nu e vuxen, så tycker jag faktiskt att det är väldigt trist när jag inte får vara med på alla kuliga "veta-hut-lektioner" - det har jag fortfarande lite svårt för. Bara att få titta på är ju såååå himla frustrerande, när man är van att vara medelpunkten jämt. Men, men jag får väl försöka stå ut med det också!
   
8/11

Det går alldeles utmärkt att gnaga från varsitt håll på ett märgben....

 

   
 

Söndagsprommis!

 

   
 

Tur att husse gömde sig....

 

   
7/11 TjoHoooooooo....... idag har vi fått vinter!! Hoppas bara att snön stannar kvar. Det märks verkligen att Syrra kommer norri-från, för hon blev alldeles till sig i trasorna när hon upptäckte den mjuka snön.... Kul!!
Grannarna har varit här och kollat in vilddjuret idag och, snälla som dom är, så hade med sig presenter.....!! Jag fick en pipanka och Syrra fick en HELMYSIG pip-anka, så den tjuvar jag hela tiden..... gud, va den e mysig. Men nu hör det till saken att jag brukar förstöra alla mjukis-grejer, så matte har tagit hand om den .... Syrra ska visst få ha den när jag inte är hemma.... snacka om diskriminering. Nu känner jag mig ganska kränkt, faktiskt!!! Bara för det ska jag bita sönder den, så fort den hamnar på golvet igen.
Men, i övrigt, kan jag meddela att jag blivit väldigt tolerant och snäll - nu får Syrra t o m ha mitt märgben, när jag känner för det......!! Jag har nästan blivit lite hamig?????
   
6/11

Idag får bilderna tala för sig själva.....

 

   
 

   
3/11 Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli.......
Kolla vem som får ha koppel på sig....... snacka om upp-och-nedvända-världen! Jag som redan kan det här - förstår inte riktigt?????
Ja, ja - lite snett sättande kanske, men det ska nog gå att fixa till (tror vi)
     
 
     
  Lite mindre snål om grejerna har jag allt blivit..... nu kan hon t o m få låna dom där mindre åtråvärda sakerna en stund... Det tar sig! Jag kanske inte är helt obildbar i alla fall!
 

     
2/11 Bushelgen är över.... och Syrra blir bara värre och värre för varje dag! Eller modigare och modigare kanske man ska säga - hon anfaller när man minst anar det. Men, jag ska inte klaga..... lite kul är det allt att busa med lill-knyttet. Hon är ju så himla klantig och vinglig, så det är bara att puffa till lite extra så ramlar hon.... praktiskt!!

Det har varit utställning här i stan i helgen - och vem skulle inte visas upp där, om inte Syrra! Ja, inte ställas förståss, men dom var ju tvungna visa henne ändå - Gud så löjligt! Stolta som tuppar var dom! Själv fick jag minsann sitta i bilen. Nu börjar jag inse vad som väntar!! Åsså fick hon träffa brorsan Mikko också - men inte jag. Nä, de e skillnad på lort o pannkaka. Nu är man inte söt längre, så nu får man finna sig i att vara i bakgrunden. Nu e man tydligen väldigt vuxen och förståndig .... plötsligt!!
Sen blev det social träning på stan .... Men då fick jag också va med. Tro det eller ej - men jag  kände mig riktigt stolt jag också när jag visade henne stan. Alla vi mötte log....... undrar just varför?? För det gör dom inte längre när jag är ensam ute.....
   
 

Tillbaka