Idas dagbok

 

Små händelser och vad vi tränar på  - oktober 2011

 

   
31/10

Då var vi ensamma igen - lite trist och tomt får man ju lov att erkänna. Framför allt saknar jag lilla Snöa. Men jag kan ju pussa på Syrra - det får väl duga.
Toppenväder idag med Pagla-utflykt o fika. Blev även dubbelmarkeringar i skidbacken som vi båda skötte jättebra - kul när det funkar!

   
30/10

Kiruna-besöket är kvar och det är jättemysigt! Alla tog sovmorgon i dag, efter gårdagens bravader men efter det fick Syrra o Snöa gå på HS-träning - Snöas första "riktiga" träning och hon skötte sig med den äran - tog både linjetag och markering och, det bästa av allt, lämnade apporten i hand..... Lycklig matte där!!
Syrra skötte sig också - hon gjorde markeringar över dike, som funkade alldeles utmärkt den här gången.
Mikko och jag fick va hemma under träningen, men sen fick vi oss en alldeles egen prommis, så vi blev inte helt lottlösa.... inte ofta man har herr-sällskap i skogen och inte nog med det - en stilig herre också!!

   
29/10

En lång, lång utställningsdag har det varit idag. Som tur var slapp jag ju följa med, men ändå - gänget som kom därifrån var trötta..... Dom var ju "tvungna" att stanna till finalen för lilla, söta Snöa blev BIR-valp, så hon skulle ju visas i finalen också. Nu gick det inte så lysande där, men ändå....... lillskiten BIR-valp - inte illa. Och dessutom var hon helt underbar att pussas med, hon var helt enkelt jättegullig....
Syrra och Mikko gick det lite sämre för. Deras domare tyckte inte att dom var klara för Ökl och det kan man nog hålla med om - dom har ju nyss kommit in i den världen. Men, men dom kommer säkert igen - nu ska det dröja ett tag innan dom åker på utställning, sägs det - vi får väl se! (Syrras resultat finns på hennes sida)
Det blev inte ett enda kort som går att sätta in här - men alla vet väl hur det ser ut på en utställning i alla fall, så det spelar ingen roll ;-)

   
26/10 Syrra kollar in dimman.....
 
   
24/10

Vårt andra hem är skogen nu...... måste passa på innan snön kommer. Vi eldar, tränar, plockar ris och mår allmänt gott.
Igår hade vi en riktig lång-träning med HS också, då jag för en gångs skull fick springa mig trött på långa linjetag bl a - hur kul som helst. Men det blev en o annan markering också varvat med närsök. Syrra fick köra markeringar över ett dike, men sen fick hon för det mesta vara passiv. Dessutom blev det fika vid öppen eld - tack Tazza för fikat...... eller, var det kanske matte som hade fixat det?
Sen har det varit lite dutt-träningar i princip varje dag, så för tillfället ska vi inte klaga på livet!

  Familjedag i Ljusträsk....
 
   
18/10

Äntligen är ordningen återsatälld.....
Det tog tre dagar att försöka få till stranden i ursprungligt skick efter översvämning och storm, men nu är den nästan som förut igen och vi kan sitta vid sjön och mysa!

   
 
   
 
   
13/10

Torsdag o solen skiner - härligt. Vi är på väg på lite HS-träning. Vi ska få följa  båda två men jag skulle tro att det mest blir lydnad idag..... inte speciellt kul, om jag får säga min mening.
Men igår däremot tog matte ut oss en och en och körde lite jakt. Eller förresten, det blev en massa apportering för min del. Vi körde teckenträning runt en jättestor åker - höger, vänster, ut, stopp. Ja, allt man ska kunna och tänk - jag var riktigt duktig (missade två vänster, men det var en baggis i det hela) och snabb som en vessla var jag.
Syrra fick göra ett fält, som hon också fixade riktigt bra, förutom tuggandet förståss - men matte har slutat bry sig..... säger hon i alla fall ;-)
Syrra var ju på lite lydnadsträning i tisdags också, men hon har skvallrat för mig att två-bentingarna mest surrade då, så det blev inte så mycke... Alltså, man kan ju undra varför alltid "tanterna" har så himla mycke att surra om.... och nåt resultat hör man ju aldrig att det blir heller, så jag undrar just vem det är som borde träna......??

   
9/10

Sista helgen i skogen..... i alla fall på jakt. Det blev inga tjädrar den här gången, men jag har fått massor med motion i alla fall. I morse hade frosten slagit till och solen sken - en toppendag!
När vi åkte var inte Tjadde hemma, men vi hoppas att han får fortsätta leva. Tjadde??? Jo, det var vår husfågel, som höll till alldeles nära vagnen. Vi har träffat honom nästan dagligen och när vi kom upp i fredags så var det han som tog emot oss. Men, som sagt, vi fick aldrig säga hej-då, för han var inte hemma när vi drog....
Inga björnar har vi sett, men björnbajs som inte var så gammalt för jag tyckte det var riktigt otäckt, faktiskt........ det luktade BJÖRN!

Syrra har fått gå spår igen, så hon har också fått ha lite kul. Men annars har hon mest varit ute och traskat med matte och sen har dom fått följa oss på nån tur också - hon reste faktiskt en tjäderhöna, så helt obildad är hon inte! Men hon har alldeles för brått - går långt framför oss andra, så ingen skulle då hinna skjuta det hon stöter.

   
  Första frosten på myren
 
   
 
   
 
   
6/10

Nu regnar det igen...... det är som förgjort den här hösten, men vi är ju vattendjur så egentligen spelar det väl inte så stor roll. Fast nog ska det bli skönt med lite vit snö snart!

Igår kväll var det HS igen. Den här gången var det Syrra som fick följa med och för en gångs skull brydde jag mig inte så mycke. Dom tränade bara sån där tråkig lydnad, så det var mycket skönare hemma i soffan hos husse. Verkar som om det är lydnad som gäller nu framöver, så jag lär få flera soffkvällar.

Bara det nu blir lite mindre regn så åker vi upp till vår husvagn igen. Den står där ute i skogen bland björnar och tjädrar. Det är så himla skönt att vara där - jag känner mig fri som fågeln. Visserligen brukar vi ha lite björnfrossa när vi är där - i alla fall matte - för det är ett riktigt björnland, men vi tror ju egentligen inte att björnar anfaller bara så där.... Sist vi kom tillbaka till vagnen, efter bara ett par dagar, så hade en björn bajsat precis bredvid vagnen - så nog finns dom alltid!!

   
5/10

Ja, då ha man varit ute o jagat igen...... och den här gången blev det två tjädertuppar!! Och inte nog med det - nu har jag tränat upp nackmuskulaturen, så nu orkar jag bära dem också!

   
  Tjäder på väg.........
 
   
  ........till matte
 
   
  Vår "viltparad"
 
   
  Syrra har fått pröva på ett ökl-spår med skott för första gången. Det gick väl si så där, men hon fortsatte i alla fall att spåra efter skottet.....
 
   
  ..... och blev förstås jätteglad när hon hittade klöven!
 

Tillbaka