dagboksbild
radavskiljare
radavskiljare

Idas dagbok september 2014

 
26/9 Jodå, jag lever! Jag haltar vidare...... mot okänt mål! Men jag är med på alla prommisar och får faktiskt göra lite närsök nu och då. Jag haltar ju inte så där jättemycke, men det räcker för att matte ska tycka att det är väldigt synd om mig! I och för sig har jag inget emot det, men så illa är det faktiskt inte. Igår t ex tog jag mig friheten att jaga en katt och det gick riktigt bra, så än är det krut i tanten. Gick bra o gick bra förresten..... katten kom ju undan, så det var väl inte så bra för mig men katten var säkert lycklig över slutresultatet. Nu är jag ju ingen kattjägare egentligen, så helst av allt hade jag velat träffa den och umgås en stund - men jag har förstått att inte alla kissar gillar oss hundar.
Apropå pigga, gamla tanter. Vi hälsade på Doriz häromdan och snacka om pigg!!! HerreGud - hon var som en valp. Så himla roligt!

Ja, annars händer väl inget spec - hösten gör sig påmind och idag var det riktigt blött på vår prommis. Vi hoppas i a f på några fina höstdagar framöver, för snart bär det iväg på nästa skogs-/jakttur. Det ska bli mysigt! Även om jag inte får följa husse på jakt så kan man ju tycka att det är härligt att bo i skogen. Jag ska då i a f få gå viltspår - såg nog att matte köpte blod idag.......
   
18/9
 
Idag har vi ätit blåbär o lingon i vild förtvivlan.... Bäst att skynda sig innan snön kommer!
 
 
Den här tyckte matte var snygg!!! Men vi plockade inga...
 
 
Böljande lingontuvor
 
   
15/9 Vilka härliga höstdagar vi har...... Den här sommaren verkar aldrig ta slut. Men vi ska inte klaga för vi är för det mesta ute och poar på - går ju inte att vara inne såna här dagar!

Igår blev det t o m träning. Men inte för mej förstås utan för Syrra. Hon var ute med två unglabbar och roade sig.... Matte tyckte i alla fall att det var jättemysigt.
   
 
Idag tog vi en sista tur med "träningsbåten" innan den åkte upp på land. Och vi behövde inte ens simma
 
 
Och lunchen intogs ute..
 
 
Enögd Syrra i höstsolen
 
 
Eftersom det är skördetid blev det både KarlJohan (igen) och Jalapenos idag
 
   
13/9 Nu mäste vi sluta plocka svamp, säger matte! Åsså åker vi till skogen och gör vadå? Jo, just det - vi plockar svamp...... hela tiden.
 
  Husfolket blir som tokiga när dom ser såna här små, rara Karl Johan, så de kan inte låta bli att ta med dem hem.
Men, när man försöker tänka till lite, så är det ju en himla bra sysselsättning för mig, som inte får springa och lattja så mycket nu för tiden. Vi går där i sakta mak och kollar ner i backen..... Det är inte speciellt kul, men kanske bra för min gamla kropp.
Syrra fick lite backträning efteråt, så att hon också skulle få sitt - jag var ganska nöjd efter svampturen.

Jag har i alla fall fått göra närsök två dar på raken och det är KUL - men nu börjar jag ha lite för brått där också, så vi får väl se om det blir fler gånger. Men vaddå..... så länge jag kan springa tycker jag att jag ska få göra det. Sen att jag blir lite halt efteråt tycker jag inte har så stor betydelse..... då ska jag ju ändå slappa i soffan!

Sen, en annan sak. Husse har gett tillstånd för klippning av Syrras långa, söta öron. Så idag har hon blivit snaggad - och, vips ser hon ut som en flat hon också!!
   
10/9 Då är vi hemma igen, efter ännu ett litet äventyr!!! Ja, det var ju egentligen inget äventyr - det var bara en liten semestertripp till IKEA. Men, men, man kan göra mycket kul av shopping......

Andra dan vi var där gick husfolket till IKEA och låste in oss i vagnen....... det skulle dom inte gjort! Jag - utbrytarkungen - lyckades öppna dörren... Det är ju inte speciellt kul att sitta i en husvagn mitt på en parkering - finns faktiskt roligare saker att ta sig för med. Shoppa lite på egen hand med Syrra t ex.

Sagt och gjort - vi gick till närmaste affär "Barnens Land" och där gick vi helt sonika in. Och tänk..... när vi kom öppnades dörrarna och det var bara att stiga på. Det var jättetrevligt och alla klappade oss och tyckte vi var mysiga. Men till slut insåg en av killarna att han nog måte gå hem med oss - han hade förstått att vi bodde i vagnen. Så han gick hem med oss och lämnade oss där alldeles ensamma igen.

Nä, tänkte jag, det här håller inte - vi kan väl för sjutton inte sitta här. Så jag öppnade dörren en gång till.
Men då gjorde vi ett misstag - vi gick till samma affär igen och där kände dom ju igen oss.... Det hade väl varit bättre om vi fortsatt några meter och gått till Djurmagazinet i stället. Där hade vi kanske kunnat snatta lite också, om vi haft tur.

Men nu blev det inte så - vi gick in på Barnens Land igen. Dom var jättesnälla den här gången också, men efter ett tag gick killen hem med oss igen. Då blev jag tjurig. Syrra gick snällt in i vagnen igen, men inte jag - jag vägrade. Och när jag vägrar då är det inte lönt att försöka ändra på det!
Så det slutade med att Syrra blev kvar i vagnen. Jag och killen gick brandvakt utanför och väntade att nån jag kände skulle dyka upp.
Efter ett tag kom i a f husse - och jag blev faktiskt riktigt glad för det. Tyckte ju lite synd om Syrra som var inlåst i vagnen.
Ja, så kan det gå när man åker till IKEA!
   
  Som tur var åkte vi till Haparande hamn och campade sen, så att vi fick vila upp oss lite - men jag grämer mig fortfarande att vi inte gick till Djurmagazinet i stället när vi för en gångs skull var ute på egen shoppingrunda.....
 
   
 
PS! Matte hade velat vara en liten mus och se oss gå hand i hand på stan !!! Hon skrattar fortfarande åt oss när hon tänker på hur det måste ha sett ut. Det går ju an att skratta nu när när allt slutade lyckligt!
   
1/9 Tillbaka till civilationen efter en vecka i de djupa skogarna...
Jag fattar inte att det gått en hel vecka, men jag börjar väl med förra måndan, då jag var på återbesök till "min" gymnast!
Han sa att jag blivit betydligt bättre men bra lär jag aldrig bli!!!! Kul va?? Ligamentet i hasen lär aldrig läka ihop, så det är alltså försiktighet som råder även i fortsättningen.....
Men han tyckte i alla fall att jag kunde få gå lite spår o promenera i skogsmark om jag nu inte hetsar upp mig för mycket - vilket är lättare sagt än gjort.....
Så vi är alltså på ruta 0 efter en hel sommar i stillhet. Men det positiva i hela kråksången är i alla fall att jag inte haltar (just nu....).
Det var mycket snack om varma havrekuddar, simträning inomhus, Liniment, Rimadyl o s v. Vi får väl se hur det går med det..... Rimadyl äter jag i alla fall. Men jag har väldigt svårt att tro att vi kommer att åka till Råneå 20 ggr under den kalla perioden jan-mars, vilket han tyckte - Voine, Voine!!!

Nu till skogen - vi har alltså varit ute en vecka och myst i vagnen. Husse o Syrra har jagat. Jag och matte har poat på. Vi har gått omkring och kollat på bär och svamp bl a och jag har formligen vräkt i mig både blåbär, lingon och renhorn - ja, jag blev då riktigt mätt på kuppen. De e mysigt att gå omkring och repa bär så där som björnarna gör
 
Sen gick vi ju efter såna här tråkiga vägar också - där hände inte mycket, kan jag säga!
 
  Det roligaste av allt var att jag fick gå två viltspår..... Jag har ju blivit en riktigt bra spårhund på äldre dar - då hetsar jag inte upp mig i onödan. Men det gör Syrra så hon fick bara gå ett... haha!!
   
  Det har ju alltså varit generationsskifte i jaktskogen i år...... känns som jag börjar bli lika gammal som pensionärerna jag bor med. Men, men man måste ju släppa fram ungdomen och jag kan säga att hon hade en otrolig tur...... Ja, just det - TUR! Nåt annat kan det ju inte ha varit, men hon fick i alla fall hämta två tjädrar och det gick ganska bra måste jag väl erkänna. Den första stötte hon dessutom, så det var nog hennes förtjänst att den hamnade i frysen.
   
 
Du o jag husse, tycks Syrra tänka...... Hon var nog stolt att hon fått ta över tror jag.
 
 
Tjäder 1 - hon orkar knappt hålla den.....
 
 
Tjäder 2 - den var lite mindre och enklare att bära....
 
   
 
Tiggeriet har nått ända ut i skogen......
 
 
Syrra tar igen sig i solen